I dagens Sydsvenskan kunde man läsa en hysterisk krönika där Andreas Ekström hävdar att "Filtjuvar försvarar upphovsrättsintrång med alltför tunna argument".
Idag går ingen på stan med en bärbar cd-spelare och 20-tal skivor i ryggsäcken när allt ryms på en musikspelare liten som en tändsticksask. I ett sådant samhälle är det självklart att cd-butiker går under, vare sig det finns illegal fildelning eller inte. Det går inte att sälja produkter som ingen vill ha (eller ens kan spela upp på sin lilla spelare). Man kan heller inte begära att det ska vara konsumenternas/fildelarnas uppgift att lägga fram ett nytt affärssystem för upphovsrättsindustrin. Industrin får helt enkelt anpassa sig efter hur världen ser ut och vad konsumenterna vill ha precis som alla andra företag.
När Metallica slutade ge ut skivor och turnera på grund av fildelning, gav de världen ett ansikte för den girighet, teknikfientlighet och ignorans som speglar hela upphovsrättsindustrin. Metallica hade en illusion av att de var gudar för fansen. Skulle bandet lägga av skulle folk sluta med fildelning för att återigen få möjligheten att lyssna på sina musikgudars nya material. Så var inte fallet. Med all rätt blev fans och konsumenter förbannade på Metallicas arroganta beteende. Bojkott och höjda arga röster får alla som inte behandlar sina kunder på ett bra sätt. Likaså för Metallica. Hos fansen var en öppen fildelning betydligt viktigare än nyproducerat material och livekonserter.
Några år senare, förmodligen när pengarna hos bandmedlemmarna börjat ta slut och det verkligen visat sig att Metallicas agerande inte åstadkommit något mer än skada för det egna bandet, återupptar de sin karriär. Ena sekunden behandlar man fansen som brottslingar, andra sekunden låtsas man som om det regnar och vill att samma fans ska betala ens nya lyxvillor, bilar och dyra livsstilar. Som band, skivbolag eller vilket företag som helst måste man värna om sina kunder. Kränker och ifrågasätter man kundens rättigheter, privatliv och agerande kan man inte förvänta sig positiv respons.
Att likställa stöld med illegal fildelning visar på teknisk och juridisk inkompetens samt ett oförstående för det moderna kultursamhälle vi befinner oss i. Många upphovsrättsförespråkare verkar ha svårt att förstå skillnaden mellan stöld och upphovsrättsbrott. Rent juridiskt är illegal fildelning ett upphovsrättsbrott, inte stöld. Den som fildelar illegalt gör sig varken skyldig till stöld av en vara eller en tjänst. Något man som kulturarbetande journalist borde vara mer än väl insatt i.
Vill vi verkligen ha en framtid där privata företags ekonomiska intresse ska gå före vårt demokratiska system? Skiv- och filmindustrin kan via regeringen försöka införa hur många och stränga upphovsrättslagar som helst utan att vi medborgare har något att säga till om. I slutändan är det ändå alltid upp till den enskilda individen att följa dessa lagar eller inte. Att då ha lagar som saknar moraliskt stöd hos 90 % av befolkningen, leder inte till något annat än en minskad respekt och vördnad för övriga och viktigare lagar. Intresseorganisationers lobbyisminförda lagar har över huvud taget inget att göra i en stat som kallar sig för demokrati. Där är det invånarna som ska bestämma lagarna, inte vinstdrivande privatägda företag. Vi riskerar att underminera hela tron på vårt politiska system samt rättsväsende, framförallt hos de unga som imorgon är vår framtid.
/En som själv arbetar inom kulturbranschen
